Vad har Rickleån i Västerbotten och skånska Rönne å gemensamt? Jo, båda vattendragen hyser kraftverk som producerar el. De ingår i de första prövningsgrupperna som ska lämna in ansökningar om miljöprövning 1 februari.
Därmed går jätteprojektet NAP, nationell plan för omprövning av vattenkraft, in i en ny fas. Nu startar ett nytt kapitel i vattenkraftens 140-åriga historia, konstaterar Johan Kling, chef för HaV:s avdelning för vattenförvaltning.
Pågår 20 år framåt
Det var i januari 2019 som regeringen gav HaV, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät i uppgift att ta fram ett förslag till en nationell plan för omprövning av vattenkraften. Den lämnades till regeringen i oktober 2019. Och sommaren 2020 beslutade regeringen om planen. Arbetet med omprövningar startar nu i februari 2022 och beräknas pågå under 20 år.
Helt förnybart elsystem
Syftet med den nationella planen är att omprövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Vattenkraft är viktig för att nå målet om helt förnybart, koldioxidsnålt elsystem. Kraftverken påverkar dock ekosystem och fisk- och växtarter negativt.
– För att minska påverkan är det viktigt att använda bästa tillgängliga teknik och att genomföra de mest effektiva miljöåtgärderna till minsta möjliga påverkan på elsystemet, säger Johan Kling.
Världsunikt arbetssätt
NAP är ett enormt projekt, både vad gäller omfattning och tidsperspektiv. Omkring 2 000 vattenkraftverk ska miljöprövas av Sveriges fem mark- och miljödomstolar.
– Vad jag vet är det svenska arbetssättet, att ha nationell helhetssyn på vattenkraftens miljöpåverkan, världsunikt. Tack vare regionala samverkansprocesser mellan verksamhetsutövare, länsstyrelser och kommuner går arbetet med att ta fram underlagen för miljöprövningarna dessutom relativt smidigt. Det bidrar också till att göra domstolsförhandlingarna enklare, säger Anders Skarstedt, utredare vid HaV:s miljöprövningsenhet.
Miljöfond stöttar ekonomiskt
NAP-projektet kommer att kosta stora pengar. Vem ska betala? Lösningen har döpts till Vattenkraftens Miljöfond. Åtta stora energibolag har gått samman och avsatt runt tio miljarder kronor som ska hjälpa vattenkraftsägarna. Fonden finansierar upp till 85 procent av kostnaderna för utredning, prövning av miljöåtgärderna i domstol och genomförandet av de åtgärder som domstolen beslutat.
Alla som omfattas av den nationella planen och bedriver vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel i Sverige kan söka ersättning. Fonden kan också ersätta eventuella produktionsförluster.
Vilka miljöåtgärder är aktuella?
– Konkret kan det till exempel handla om att skapa faunapassager, installera fingaller framför turbinerna eller se till att det blir ökad minimitappning i kraftverken, säger Anders Skarstedt.